Helenas blogg: maj 2010

För några veckor sedan anmälde jag Lova och mig till en lydnadstävling. En kvällstävling 10 minuter hemifrån kan man ju bara inte missa oavsett hur lite man har tränat under vintern och våren.

Lovas både starka och svaga sida är att hon är en väldigt koncentrerad hund så momenten sitter där de sitter däremot så är det tempot som vi ständigt måste jobba med. Hade även anmält mig till en lydnadsdag ibörjan av maj för Pia Albinsson och under den dagen kändes det riktigt bra med fria följet och vår akilles häl "inkallning med ställande". Så jag var riktigt motiverad att träna.

Men så kommer vardagen och det är inte alla dagar som man orkar träna sent på kvällen. Så länge Vera är vaken finns det inte tid till det och det är inte ofta lilla fröken somnar bums på kudden kl. 19:30. Dessutom har jag bestämt mig för att om jag inte orkar belöna Lova med mkt kamp och lek då är det lika bra att låta bli. Bättre att träna momentet en gång med bamse-belöning än 4 ggr med halvtaskig belöning. Så Lova och jag har härjat runt här hemma på gräsmattan med några moment per kväll. Någon tävlingsledare har vi inte haft (husse är svårflörtad) och ett helt program har vi inte heller kört.

Så med andra ord så har det väl inte varit den bästa uppladdningen. Hade även bestämt för att om det regnar så stannar jag hemma. Jag tävlar för att det är roligt och varken jag men framförallt Lova gillar regn.

Men så idag sken solen och när jag var och handlade så funderade en stund om jag skulle köpa en tårta så vi kunde fira 1:a priset ;) Skulle det skita sig så kunde vi ju äta den till Morsdag på söndag. Men så tänkte jag att köper jag en tårta för att fira ett ev. 1:a pris då blir det garanterat inget. Så Frödinges Operatårta åkte tillbaka till frysdisken. Det var ju den "rätta känslan" som vi jagade inget 1:a pris, i alla fall inte den här tävlingen.

Hade gjort upp med Johan att han skulle svälta Lova på eftermiddagen. Svälta och svälta så illa var det inte men i Lovas värld skulle det innebära katastrof att inte få mat kl. 16 utan istället vänta tills efter lydnadstävlingen. Men då eftermiddagen var tumult artad på hemmafronten och vår lilla "ängel" inte var så "änglalik" glömdes detta bort och Lova fick sin vanliga portion mat kl. 16. Så det tricket fungerade inte för att få lite mera speed på damen.

Som vanligt var det många tävlande på Kils kvällstävlingar, men vi var trots allt bara 6 stycken i lydkl. 2. Platsliggningen gick bra, inte för att jag är orolig för den men man vet aldrig vad de andra hundarna hittar på. Wilma blev t.e.x. uppdragen på platsen en gång i hennes tävlingskarriär och det var i lydkl. 3! Men här skötte sig alla hundar fin fint.

Det var trångt runt planen och svårt att hitta ett bra ställa att värma upp hunden. Taktiken för dagen var att jaga upp henne så mkt som möjligt innan det blev vår tur. Så istället för att göra som alla andra träna kontakt och koncentration så tok-kampade vi och sedan sprang vi in i ringen. Det tycker jag fungerar bäst.

Kvällens överraskning var att vårt "hat-moment", inkallning med ställande och läggande. Lova kom i galopp efter ställandet. Det händer inte allt för ofta men ett kvitto på att vi tränat rätt. Dessvärre en ganska jobbig träning efter som den går ut på att matte springer och springer och Lova får springa ikapp och kampa och sedan ska jag jaga henne och försöka få fatt på henne och leksaken.

Kvällens "hallå-vad-håller-du-på-med", hopp över hinder. Lova far iväg som en raket över hopphindret och innan jag vaknar till så är hon 10 m bort och nästan inne i funktionärstältet! Hon hade dessutom sprungit i en båge åt vänster (hon som alltid annars vänder åt höger) så den enklaste vägen var givetvis förbi hindret. Men då är det tur att hon är agilityhund och vet att hon ska söka hinder. För på mitt "hopp" så kom hon som ett jehu tillbaka.

Kvällens "lagd-hund-ligger", fjärr. Något som jag lyckats lära Lova väldigt bra är att "lagd hund ligger". Så bra att envist ligger kvar under fjärrdirigeringen och vägrar sätta sig upp vid första bytet. Detta har hänt på fler tävlingar så det får vi träna mera på.

Kvällens "lyckoträff" var ändå att idag hade vi marginalerna på vår sida och fick ihop 160,5 poäng så att det räckte till ett 1:a pris. Vilken tur att jag inte köpte någon tårta. Istället ska jag köpa en imorgon så att vi kan fira då.